Direktlänk till inlägg 31 januari 2014
Jag håller på att bli tokig på denna ständiga trötthet som jag dragit på mig. Det spelar ingen roll hur många timmar i sträck jag sover, jag är ändå som ett vrak på morgonen.
Detta leder så klart med sig att jag är lättretlig och sur också. Det hela blir ju inte bättre när Oskar vill ha konstant uppmärksamhet, gärna bli buren hela dagarna. Jag känner mig så låst och otillräcklig för alla mina barn.
Om en månad börjar jag jobba, där med startar ett nytt kapitel i livet, och det kommer nog att göra hela familjen gott! Nu har jag varit hemma i ett år och det räcker verkligen för mig. Det ska bli skönt att få lite distans till barnen och att få sakna de om dagarna! Jag lovar, det är TUFFT att vara hemma med tre barn som har sina olika utvecklingsfaser/trotsperioder. Det är inte bara skoj.
Numera om dagarna så försöker jag gå ut och gå på förmiddagarna, bra för mig och Oskar tycker om att vara ute. Annars är jag mycket hos min mamma, även där är Oskar oftast glad. Han älskar verkligen sin mormor. Samtidigt får jag de sociala och prata av mig! Hon är guld värd min mamma.
Äntligen börjar jag känna av att jag har ändrat livsstilen! Träning och bättre mat (inga sötsaker) har resulterat i att jag har tappat 4 kilo och minskat 5 cm i midjemått. Jag känner att jag är på rätt bana nu :) tänker inte ge upp! Igår testad...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
|||||
6 |
7 |
8 | 9 |
10 | 11 | 12 | |||
13 |
14 | 15 |
16 |
17 |
18 |
19 |
|||
20 |
21 |
22 | 23 |
24 | 25 |
26 |
|||
27 |
28 |
29 |
30 |
31 | |||||
|