.. lyckas jag få till en fin bild på vår vilda kattdam här hemma! Det är inte ofta ska ni veta! Oftast ser hon ut som ett litet spöke.

När jag ändå skriver om katt, så kan jag meddela att det är ett bra tag sedan det hände någon "olycka" i sängen nu! Hoppas att p-pillrena har hjälpt och att anledningen var löpningen. Numera kan vi ha våra dörrar in till sovrummen öppna, och det är SÅ skönt! För vem vill ha kattkiss i sängen!?  

Numera vill Lukas oftast bara ha potatisen, pastan eller riset under måltiderna. Oavsett vilken gryta, sås vad det nu kan tänkas sig vara vill han INTE ha det, och han är som vanligt väldigt envis med vad han vill och inte vill. När han var mindre ville han alltid ha sinmat "geggig", nu är det verkligen tvärtom, allt ska ligga i separata små högar. Ibland, om vi har tur så slinker en och annan korvbit/köttbulle ner i hans lilla mage.

Visst tycker ni alla att detta är väldigt intressant läsande? ;) Äsch, jag struntar i om det inte är det. Det är skönt att "babbla" av sig lite här i bloggen, sen får den som vill läsa.

I vilket fall, vid mat är verkligen alla medel tillåtna för att få sitt barn att äta tycker jag. Nästan alla medel iaf. Vill barnet, trots att det är 2 år äta med händerna så VISST, bara maten kommer in på något sätt. Måste jag som förälder sitta och sjunga och leka olika lekar så är det också tillåtet, för maten är viktig.

Jag kan inte påstå att jag tycker att det som Lukas sysslar med nu är oroväckande, för barn är barn, och allt som kommer därtill, utvecklingsfaser hitan och ditan. Men vad ska man göra när det går så långt att barnet totalvägrar att äta all mat? Det måste ju vara otroligt stressande och jobbigt.

Fotona tagna under kvällens middag. Idag var det bara pasta som gällde, och lite "lek" går alltid hem också!  

Som förälder och gravid tittar jag ofta inne på familjeliv.se, en sajt för just såna som mig. Där inne finns bland annat ett forum där allt mellan himmel och jord skrivs. Ett hett ämne just nu är vad som räknas in i att föda barn.

Vissa männiksor menar på att föda barn gör man endast om barnet kommer ut på det naturliga viset, det vill säga en vaginal förlossning. Andra menar då på att även ett kejsarsnitt är att föda barn.

Själv vet jag inte vart jag står. Jag tycker visserligen att man föder ett barn oavsett vilket sätt den kommer "ut" på. I mitt fall hade jag värkar i ca 28 timmar innan Lukas till slut togs ut med hjälp av ett akut kejsarsnitt, och jag kallar det i allra högsta grad att jag "födde barn" med tanke på den smärtan jag fick känna på under dessa långa timmar. Men å andra sidan så kan man ju se det som så att jag inte födde fram honom själv, och att det faktiskt bara är så att man föder ett barn om det kommer ut från vaginan.

Ja, åsikterna är som sagt olika gällande detta. Om jag skulle säga mitt så är nog svaret att det beror på HUR vägen till födseln går till. Ligger du och kämpar i flera timmar och är öppen alla 10 cm så tycker jag det kan kallas att föda barn, men är det där emot ett planerat snitt så kanske fallet inte är så.

Vad tycker ni som läser? Oavsett om ni har barn eller ej!

Några kommentarer förväntar jag mig nu, Hundra människor som läser kan inte, INTE ha en åsikt!

En stor pojke som slutligen fick se ljuset. Lukas med sina 4565 gram och 54 cm kom inte ut pga att mitt bäcken inte klarade av hans storlek.  

Verkar som att mitt intag av vitpepparkorn kan ha hjälp mig. Eller så spelade de ingen som helst roll i det hela, men magsjuk är jag inte i alla fall. Fast än är inte risken över. M berättade om någon som jobbade med smittor som hade sagt att man är smittbärare i en hel månad efter magsjuka. Hua! Såklart minskar risken för att smitta för var dag som går, och tur är väl det.

Idag är det fettisdagen och kvinnodagen! Vilket underbar dag va? :) Det finns en ursäkt till att vara onyttig, och vi kvinnor kan dessutom förtjäna det då det är "vår dag" idag! Påtal om onyttigheter så har jag blivit en sådan godisråtta de senaste veckorna.. Jag behöver ha något sött var dag för att stilla mitt  sockerbehov! Inte bra, inte bra! Jag skyller det hela på bebisen i magen, och hoppas på att amningen ska fungera sen så att kilona rasar.

Nu är det dags för en svenskalektion för mig innan jag ska hämta min lilla gosse på dagis.

Ikväll ska jag nog slänga upp ett inlägg med lite bilder, för visst blir det roligare att läsa om inlägget innehåller lite färg!?