Måndag, vilket innebär att bebis är en vecka äldre.

Om en vecka ska vi på rutinultraljudet, ska bli mycket spännande. Då kan kanske jag andas ut lite och faktiskt inse att det är en bebis i min mage. Denna graviditet är jobbig på många sätt pga de två tidigare missfallen.

Nu ska jag och Lukas ta på oss och gå till dagis.

Här hemma skakar vi rumpa till den här låten!

Kvart i 6 pep min "väckarklocka" med namnet Lukas. Det är konstigt det här, när M ska stiga upp vaknar han alltid sent, och tvärtom med mig.

Katterna är monster här hemma. Poqita hade nyss ner mina örhängen i "slasken" i handfatet, och är på jakt efter M´s lipsyl, var jag än ställer det efter att hon tagit ner det på golver för 100:e gången så hittar hon det igen! Grrrr.... Och Liña verkar tro att det bor en råtta under vågen eller något för hon är där och kraffsar hela tiden..

Nu ska jag mysa med sonen min som sitter här i soffan brevid med mig välling. Senare blir det badhuset verkar det som! Ovanligt va? ;)

Mys-Lukas i detta nuet.

Nu ska det ätas av dessa godingar! Men först ska Lukas hoppa i säng för natten.

Ska ge mig på och baka några kladdmuffins tänkte jag. För att få pricken över i:et tänkte jag ha lite grädde på toppen, samt lite bär. Kan nog bli mumsigt så här på lördagen. Om ni är snälla slänger jag upp en bild sen på dem, enbart för att retas lite! ;)

Vi blir för en gångs skull hemma ikväll, dels för att jag känner mig som tidigare skrivet, osocial. Den andra anledningen är att jag den senaste veckan har börjat må så illa om kvällarna igen, vilket oftast resulterar i att jag går och sover väldigt tidigt. Blääk! Hade väl aldrig trott att illamående kan komma tillbaka bara sådär?!

Nej, nu får mina pojkar komma hem. Böjar bli tråkigt här hemma själv!

Haha, kolla in M´s min! :)

Kanske lite hämtpizza idag trots att vi är hemma själva? Det ska jag föreslå minsann!

Tror minsann att vår lilla pojke här hemma har börjar inse att han kan ha en egen vilja. Visst, envis har han alltid varit. Numera har han dock lättare för att bli sur om han inte får som han vill i alla lägen. Han vill också göra allt själv, och får han inte det blir det oftast livat. Sådana saker som att öppna micron när vällingen ska värmas, öppna dörrar, sätta på sig kläderna osv är väldigt viktiga för honom. Jag minns att jag sa för bara någon vecka sedan att han inte är i någon trotsålder, men får nog ta tillbaka det nu.

Det har verkligen sin charm vissa gånger, han börjar bli stor, och förstår att han faktiskt kan göra mycket själv. Om inte annat att han kan och vill lära sig. Det är bra. Ibland kan det dock bli mycket för en annans huvud. Men vad säger man?

"Alla åldrar har sin charm"

Helt ärligt så är ju tvååringen mycket roligare är en liten bebis. Man får så mycket mer tillbaka från honom nu än när han var bebis. Det som är mysigt med en bebis är väl just det att det är en bebis och det mesta därtill är ju mysigt!

Ni med barn, var era vildigar trotsiga, eller är?

Idag är jag hemma medan mina pojkar är i Hulta för att elda på isen. Jag känner mig inte riktigt i form. Trött, sliten, deppig och allt det där är bara förnamnen.Tror minst sagt att det är bäst att jag håller mig inne idag, för social är jag inte på en fläck. Helst skulle jag vilja ligga nerbäddad och sura, istället ska jag plugga.

En busig Lukas vid frukosten i morse. 

Jag erkänner, det är dåligt med bilder här på bloggen numera, och inte bara det. Inlägg är det också dåligt med. Som jag här om dagen, tiden finns inte.

Kameran används allt för sällan nu också, vet inte vad jag ska ta kort på. Och är otroligt trött på kameran, tycker bilderna blir dåliga med den. Alla bilder ser så röriga och oskarpa ut. Blääk!

Idag har det varit kort dag i skolan, efter lite lunch med min kära Ellinor vid 12 så traskade jag hem till Emma för lite kaffe och kaka, där var också Jessica. Nu är jag hemma och ska snart börja förbereda kvällens mat. Fredagskycklig!

Efter maten ska vi faktiskt åka hem till min mamma, och det var LÄNGE sen vi sågs. cirka en månad för att vara exakt. Helt otroligt, får inte gå så långt emellan! :(

Nu kommer iaf bilderna.

Liten pojke har verkligen blivit stor! Tänk att två år kan springa iväg så fort som den gjort.. Min älskade lilla pojke, att man kan älska någon så djupt. SÅ nu fick ni läsa lite av det där som är totalt ointressant. Ville skriva det i alla fall! <3