Det är en liten Klara som gömmer sig under sin snuttekatt. Där har vi verkligen lyckats ta fram ett "beroende" för henne. Jag tror absolut inte att hon skulle kunna komma till ro utan den över huvudet, och jag tänker inte testa heller.. Lukas hade också snuttefilt (eller har) när han var bebis, och kunde inte sova utan den/dem. Lilla damen är inne på sin 3:e timme med sömn men snart får hon allt vakna för att följa med till förskolan och hämta storebror Lukas!

Lukas 3½ månad med sin snutte lejonet (som fortfarande hänger med). Samma täcke också ser jag! =) 

Efter lunch blir det promenad runt Djulö Alé med mor/mormor och hennes vildar till hundar. Skönt!

Hoppas att Ni får en fin dag också!

.. av min mammaledighet! Jag som har gnällt, klagat och längtat så mycket till att det är M´s tur att vara hemma med barnen börjar faktiskt få lite ångest. Klara är ju så liten fortfarande, och i ett väldigt stort behov av sin mamma fortfarande. Dels ammar jag, och sen är hon otroligt mammig... Blir det plugga av så är det tur att jag endast kommer gå på lektionerna och sedan vara hemma, blir det mycket jobba av så får vi lösa det! Det händer mycket på 1½ månad också. Lukas är det ju inga problem med, han är mycket pappas pojke och struntar i mig, och jag ska inte sticka under stolen med att det blir skönt att överlämna hans trots till M...

Klara blir ju 4 månader idag, tiden har gått fort med henne. Jag tyckte nyss att jag gick omkring och stonkade med min kula i sommarvärmen, men hon är här och hon växer och utvecklas så att det knakar. Fast än så länge är hon verkligen en bebis, hon är inte alls lika tidig i utveckligen som Lukas var i hennes ålder. I veckan ska hon i alla fall få smaka lite potatis, det ska bli mycket spännande att se hennes reaktion, vem vet, kanske får till lika "vackra" bilder som på Lukas när han åt första gången, haha!

Nu ska jag gosa riktigt ordentligt med min bebis, för snart är det pappa M som får göra det i veckorna!

Mina två underbara ungar igår när de hjälpte pappa M att laga middag. Efter middagen så badade jag tillsammans med dessa busungar och rätt vad det var så började Klara att "tjuta" av skratt åt storebror, gång på gång! Det lät ljuvligt i mina öron må ni tro.